evighet

det har gått en evighet sen jag skrev sist. detta är jag medveten om. jag vet inte varför.
jag är glad. det mesta är bra. minus min pappa då. som är fel. fel fel ute. han vet inget. han fattar inget. jag förstår inte hur dum en person kan vara. att en person inte fattar hur han sårat en.
men om man undviker han mår jag underbart. livet är underbart. skumt nog. jag är galet fasansfullt tryggt kär. och den känslan är sjuk men fin.
jag saknar vännerna i gbg bara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0