josefinerlin

att alltid ha en massa tankar i skallen är krävande. både psykiskt och fysiskt. så fort Cristina inte är hemma blir det jobbigare. jag som person är tydligen en väldigt social varelse.

idag klippte jag mig. det var dags för det. topparna var så slitna så det knappt går att beskriva. håret känns kort, men det är iaf lite mer levande nu. det är bra.
efter det tvättade jag. det var behövligt.

nu sitter jag och väntar på Greys Anathomi. snackade med mamma i en halvtimme med. det fick mig på bättre humör. det var toppen.

känner mig hungrig igen, trots att jag typ nyss åt. helt skumt.
käkar kanske senare. :) köpte trots allt rostbröd. mums.

btw, känns så fel att du fattas. känns mycket fel, men trots detta, jag måste tillåta alla mina känslor att finnas nu. det är det eviga korvstoppande och förnekande av känslor som fått mig att hamna där jag är nu. så bring it. :P

btw, jag saknar annat folk med. Sofie och Madde, mina pinglor. Alexx. Therese. Ja. men, när jag mår bättre får jag helt enkelt ta tag i dom relationerna igen, se om de fortfarande vill vara min vän.