josefinerlin

igår fick jag ett sånt där ryck och tyckte att jo men visst kan jag och Jennie (min kära kollektivare) gå ut o springa klockan sex på morgonen. ingen tanke på att jag vet att jag är kass på joggning. att jag alltid ger upp. men jag tänkte mer att lite jävlaranama så klarar jag det.

vi kom upp. skumt nog. båda två sovit halknasigt, men vi kom upp. vi joggade väl halva vägen (Jennie som är rutinerad joggare hade klarat hela och lite till) men herrejäääävlar vad ont jag fick i bröstkorgen. jag tränar som en tok nu för tiden, klarar läänge på konditionen, men får andnöd och hjärtspasmer av lite joggning? vi sprang som sagt halva, den andra halvan gick jag i hemlighet och var livrädd att jag höll på o dö. för det gjorde SÅ ont i bröstkorgen. och tungan kändes.... skum. o det smakade blod. det värsta är att jag inte överdriver. haha.
vi bestämde oss att nästa gång tar vi en stig som inte är lika bakig som röv. haha.

men kl är iaf kvart över sju, jag har duschat och ätit frukost. en bra morgon. frågan är bara när jag krashlandar. haha. hoppas jag klarar skolan iaf, det är bara till tolv. sen kan jag åka hem o sova, om det är så.

ps; jag har träningsvärk i armarna idag. jobbigt.