josefinerlin

idag åker jag upp till familjen i söderhamn.
efter en natt utan nån sömn ska jag vara i skolan i fyra timmar för redovisning, sen en lång tågresa. känner mig inte direkt pepp. känner mig överkörd, sjuk och nästan döende. shit pommes.

denna underbara skrutten är jag släkt med. så det så. det gör mig liiiite bättre än alla andra. <3

och ska nu iväg på första aktiviteten, efter lite strul.

den senaste tiden har jag varit värdelös på det här med bloggandet. vet inte varför de blivit så. det är väl en del kaos i skallen som gör att kroppen kanske inte få ro att sätta sig ner o skriva på samma sätt.
men ja. jag ska försöka ta tag i saker och ting igen nu. jag behöver komma igång igen. hitta rytmen i livet.

jag saknar att tillfrågas.

det var verkligen evigheter sen senast. verkligen evigheter. det känns som mitt liv helt plötsligt står helt jävla still. helt still. och jag har en sån där morgon där hela världen kan spotta mig i röven för allt känns så fel. känner mig fetast i hela universum o så ful så inte ens mamma kan säga att jag är söt.
hatar att vakna på detta humör. men så kanske det blir när man vaknar dränkt av sitt eget svett var 30 minut man sovit?
helvete.
aja. bara o slänga på leendet o dra till skolan.

och ja, jag ska försöka att inte mörda någon på vägen till skolan, alternativt börja storgrina på spårvagnen.