X-men.

Har mutantmaraton för min själv i min ensamhet. Det är först när det gott en tid som man inser hur mycket man kan sakna närheten. Att somna med nån, vakna med nån, ha nån som tröstar en när man vaknar från en mardröm. Haha. Men jag tröstar mig själv genom detta maraton. Super. :-d imorgon blir det skola en kort, sen träna. Bra skit. Tisdag läsa bok i skolan sen kaffe med emily på kvällen. Se hennes nya lya i mölndal. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0