josefinerlin

jag börjar bli less på dessa jälva fuckedup drömmar. jag kan inte längre klassa dom som mardrömmar, de är mest helt absurda, osamanhängande obehglighetsdrömmar. sjukligt.
börjar bli rädd för mig själv alltså. skapas inte drömmarna av ens undermedvetna eller nått? hoppas inte jag har dessa saker i mitt undermedvetna iaf.

nu dricker jag vilket fall kaffe, och lysnar på musik. ska betala räkningarna och så nu, sen iväg till gymmet med Alexx och sen efter de ska vi käka. sen hem hem snabb o senare in till stan igen för hänh med Emelie. hoppas inte hannahpannah blir sur bara. vi kan faktiskt ses en annan dag, kanske imorgonkväll, eller lördage, eller söndag? :P